pimki

Om två dagar, närmarebestämt på Fredag fyller min lilla dotter Eira 1 år!!! Guud så tiden går fort!

Känner mig gammal när jag säger sånt här... och det är jag INTE ;P

För ett år sedan låg jag inne på förlossningen på KSS, där jag legat ett väldigt bra tag.... Och oroade mig över den lilla bebisen som gjorde mig så sjuk :( Inte för att jag kände mig sjuk, men läkarna sa ju något annat. Fast jag märkte verkligen skillnaden när de plockat ut henne! Jag kunde andas, äta, sova röra mig utan att vilja spy!

I vissa fall av preklampsi (som i mitt) så kommer det ju smygande, sakta sakta. Vilket gör att man inte själv känner att något är allvarligt fel, man känner sig bara illamående och gravid, som man gör när man är gravid :P För andra sker ju detta över en natt och då är det mer märkbart vad som händer med kroppen!

Jag låg oxå och oroade mig för att de skulle ta ut henne den 1 April, stackars barn hade blivit retad hela livet! Men som tur är så höll vi ihop hon och jag en dag till :)

Det bästa med tiden på KSS var alla gånger jag fick göra CTG, vilket var flera gånger om dagen. Få saker är så mysigt och lugnande som att få ligga och lyssna på sitt barns hjärtljud när allt verkar hänga på en skör tråd.

Och nu är hon snart ett år, den där lilla sparkande busen som låg i magen :) Ibland är livet allt bra! :)